lookintomyheart

Nej, jag tror inte det.

Jag har träffat småskitar. Omoget.
Jag har träffat sådana i min ålder. Självklart inte män.
Äldre. Nej, omoget. Inga män.
Inte den sortens man jag vill träffa.
Inte den man jag behöver och vill ha vid min sida.

Han som VILL bli en del av hela mitt liv. En riktig man är inte rädd för barn.
Han som alltid har "manners" och gillar vardagsromantik. Håller upp dörrar. Köper en ros spontant mitt i veckan bara "för att".
Han som vill koppla av med en pilsner, och läsa tidningen medans fötterna placeras på en pall.
Han som vet hur man hanterar det mesta inom IT och gillar att glo på Nyheterna.
Han som nynnar i duschen och får mig att skratta dagligen.
Han som vet vad man värdesätter i livet och har hyffs nog att skämma bort mig.
Han som luktar gott och älskar att hitta på saker med familjen på helgerna.
Han som masserar fötterna på mig. Bara mig. Ingen annan gnagful i nån lortig håla. (Oj, där blev jag personlig och ilsken ett tag. Harmlöst, men ändå. Jag får vara ilsken btw...)
Tillbaka till saken...
Han som har Humor och Charm ett Stort hjärta.
Pengar skadar inte. En riktig man med karriär. Ett bra betalt jobb skadar inte att slänga in på Önskelistan.
Lång, bred, ögon som glittrar. En "handy-man" som älskar att avguda sin kvinna.

Finns den verkligen? Den riktiga mannen?





Och eftersom att det jag beskriver inte existerar... kan man ju glömma tanken på att någonsin fånga en riktig man.
Eller fångas- Så ska det vara.

Usch... tragiskt att sakna något som inte finns...

Minus: Han finns inte.
Plus: Jag inser iaf att han inte finns.