lookintomyheart

Igår pustade jag ut iallafall. Hade nämligen inbillat mig att "det där" var en god vän till söta kompisen. Verkligen inbillat mig.
Jag säger ju det. Jag tänker för mycket för mitt eget bästa.
Känns bra att söta inte har något med "det där" att göra över huvudtaget. Tack och lov.

Mina två dejter blir dessvärre inställda idag.
Hemma med feberkille. Lillen. Får se hur det utvecklas.

För ett halvår sedan låg Moset i magen. Man gick i väntans tider. Det ska vara något bra. Vilket det också är. Men det ska ju även vara något kul. Än känns det jobbigt att tänka för mycket på det där. Allt som hände då.
Mycket känns jobbigt tyvärr. Han fanns där då. Höll handen och med sin närvaro lovade han mig allt. Sitt liv.
För ett halvår sedan visste jag ingenting.

En kul grej är att jag är X kilo lättare idag. Ett halvår senare.
Det känns. I fötterna. I kroppen.
Jag har typ tappat två W.
Det är mer än tre år sedan vågen visade som den gör idag.
Jag trodde aldrig att det var möjligt igen. Men det var det.

Hoppas mina förlorade kilon kryper vidare och sätter sig där de behövs. Tryckutjämning. Karma.
Som sagt "viktökning och finnar".