Sammanbrott.
Billiga skämt åsido. Jag mår inte bra. Jag är helt slut. Antingen är det något pollenskit som härjar ute nu, eller så är en förkylning på G. Jag har nästan kliat sönder mina ögon och jag måste säga att jag bär på sorg. Sorg, ilska, besvikelse har lett till utmattning. Ett sammanbrott i värmen och frustrationen.
Nyss höll jag på att kasta sönder mobilen. Jag sansade mig och tänkte logiskt i stundens hetta. Men jag såg mobilen i bitar. Det kokade inom mig. No joke.
MoP hade andra planer så en tur dit gick i stöpet. Är det feber jag har? Hur som helst så mår jag inte bra. Man kan likna mig vid en vissen blomma. Uttorkad. Grå.
Exet och Karlstads beteende är inte okej. Långt ifrån. Det gör mig ledsen, besviken och förbannad.
Jag önskar ibland, när stormen har lagt sig, att jag vore en liten tyst, grå, mes. En lugn sansad och behaglig liten fjolla utan humör. Någon som inte provocerar eller blir provocerad. Som låter tråkigheter glida av som vatten på en gås. Någon som inte tog plats. Ingen drama queen. Någon utan temperament. Varför? För det är jobbigt. Fruktansvärt jobbigt att hela tiden känna så otroligt mycket. Jag går fortfarande sönder pga av Mr S. Eller R. (R beskriver honom bättre.)
En urladdning. Nu är jag sansad. Trött, lugn och lågmäld. Helt slut.
R´s vidriga stil, attityd, ton och ord påverkade mig igår. Därför grät jag idag. Såklart. Klart att jag blir ledsen. Klart att han lyckades skjuta sönder mig. Vad ska man säga? Låt honom ha rätt. Ponera att Råttan och Röven will be. Så låt det då ske. För om sanningen ska fram; vill jag inte ha en röv.
Angående Karlstad. Fuck it. Även han beter sig som en röv. Logiskt sett ska jag alltså inte vilja ha honom mer. (!)
Nej, men oj vad/vem är det jag skymtar?
Nyss höll jag på att kasta sönder mobilen. Jag sansade mig och tänkte logiskt i stundens hetta. Men jag såg mobilen i bitar. Det kokade inom mig. No joke.
MoP hade andra planer så en tur dit gick i stöpet. Är det feber jag har? Hur som helst så mår jag inte bra. Man kan likna mig vid en vissen blomma. Uttorkad. Grå.
Exet och Karlstads beteende är inte okej. Långt ifrån. Det gör mig ledsen, besviken och förbannad.
Jag önskar ibland, när stormen har lagt sig, att jag vore en liten tyst, grå, mes. En lugn sansad och behaglig liten fjolla utan humör. Någon som inte provocerar eller blir provocerad. Som låter tråkigheter glida av som vatten på en gås. Någon som inte tog plats. Ingen drama queen. Någon utan temperament. Varför? För det är jobbigt. Fruktansvärt jobbigt att hela tiden känna så otroligt mycket. Jag går fortfarande sönder pga av Mr S. Eller R. (R beskriver honom bättre.)
En urladdning. Nu är jag sansad. Trött, lugn och lågmäld. Helt slut.
R´s vidriga stil, attityd, ton och ord påverkade mig igår. Därför grät jag idag. Såklart. Klart att jag blir ledsen. Klart att han lyckades skjuta sönder mig. Vad ska man säga? Låt honom ha rätt. Ponera att Råttan och Röven will be. Så låt det då ske. För om sanningen ska fram; vill jag inte ha en röv.
Angående Karlstad. Fuck it. Även han beter sig som en röv. Logiskt sett ska jag alltså inte vilja ha honom mer. (!)
Nej, men oj vad/vem är det jag skymtar?
Kommentarer
Trackback
